Igår var det också strålande sol, och naturligtvis for vi iväg, då morgonsysslorna var avklarade. Det blir faktiskt inte så mycket gjort inomhus då det är sådant väder, men alla måsten får samlas på hög. Det är ingen som tar tag i det, och jag bestämmer ju själv vad jag ska göra.

Jag valde sjövägen först, och det var så underbart, att det är omöjligt att beskriva känslan att glida fram på den solglittrande sjön. Snökristallerna reflekterade solljuset, och som jag skrivit någon gång förut - vi färdades i ett diamanthav. Bilden berättar bara hur tolkspåret såg ut.

Retrokänslan från en annan tid på en annan sjö, och med andra hundar hann ifatt mig, och jag såg att Koljo njöt av turen han också. Sparken gled hur lätt som helst.

Dammudden har haft en hel del besök under helgen, och skoterspåren på isen intill, samt små upphöjningar, visade att några varit och pimplat.

Vi fortsatte och jag tänkte först att vi skulle köra genom skogen hem. Den turen påbörjades, och vi passerade spåren efter en av naturens tragedier. Ni som kört där, har nog också lagt märke till detta.

Vi fortsatte en bit till och solen står nu så högt, att den lyser fint genom träden, men jag kände att jag ville tillbaka till diamanterna, så vi vände om. Nu gick det fortare då det bar utför, och snart var vi ute på isen igen. Rökpelaren från någon i Näsberg berättade om antingen köttrökning eller skräpeldning.

Till min förvåning, så var Koljo fortfarande pigg på att dra hemåt. Godsakerna som han får då och då peppar nog upp honom. I dag var vi inte ensamma på sjön, men klockan hade ju hunnit över lunchtid, så fler hade vaknat. Först mötte vi en fin vovve som var på promenad med matte, och Koljo berättade för sin fyrbente vän hur det såg ut efter spåret. Nästan hemma, så träffade vi på grannar, och stannade och pratade en stund innan Koljo påtalade att vi skulle hem.

Nu har jag i alla fall monterat på ballastklabben på sparken igen, så den går lättare att styra.

Gårdagens middag blev som jag tidigare skrivit; gräddstuvade abborrfiléer med kokt potatis. Himmelskt gott på en fin himmelsk dag.

Var rädda om varandra, och dela med er av kramar till era kära.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har vi då hunnit in i den sjunde månaden juli, som handlar om skön semester för många, medan andra kämpar vidare. För mig har juli månad blivit en tid då sorg och saknad tagit ett stort kliv närmare mig. Den fjärde, var det precis sex år sedan Smö...

I år så var April månad den bästa - för mig i alla fall. Många kära besök, bländande sol, gnistrande vita vidder som tog mig och kompisen ut på nya färder. Molnformationerna förtjusar på en tur.     Så här såg det ut några minuter senare, då e...

  Gårdagen är förliden, morgondagen har du ej skådat än. I dag hjälper Herren. Så sägs det någonstans, men denna helg har varit förfärlig för mig. I fredags skulle Smörhalvan ha fyllt 66 år, om han fått finnas kvar hos mig, och för sex år sedan bö...

Någon har kanske noterat, att i år har de inte sett mig med kameran i högsta hugg efter ett fototillfälle. Jadå, jag var in på området på torsdag föriddag med en leverans till en knallevän, och gick sedaan tillbaka till bilen och for hem igen. Ni und...

Då har vi slipsarnas dag i dag då det är Fars Dag. För många blir det problem - vad ska vi ge vår far? Så blir det en slips till sist. Undrar hur många i Sverige som får en sådan i dag? Mina tankar över denna dag har kommit och gått hela veckan, oc...