Jag har massor av ekorrbilder, men ändå försöker jag gång på gång att ta nya. På Facebook skrev jag att förra vintersäsongens radarpar, Grårygg och Piraten försvunnit någonstans, men nu finns det tre ungar som slåss om ledarskapet.

På morgonen lade jag ut några fiskrester till skatorna, men de fick konkurrens. En av ekorrarna - hann inte se vilken, hann med att förse sig med några bitar innan den blev bortjagad.

Jag fick se, att den dominerande ekorren, som jag kallar för Chefinnan, var på plats och hen ser ut att tänka: Tack, mina människor för maten!

Den andre, som fått namnet Tuffis, gjorde verkligen skäl för detta, och det visade den genom att inte alls vara rädd för mig när jag gick närmare och närmare. Här kollar den om inte Chefinnan tänkt att sluta äta på favoritstället, men tydligen inte. Ja, då stannar jag väl här.

Hmmm, var ska jag börja?

De här är goda...

Måste lugna mig ett ögonblick, och hon med den svarta apparaten ser inte farlig ut...

Solrosfrön är aldrig fel...

Hör ni, människor - det är snart slut på frön här - fyll på, tack!

Det var gott...

Tuffis - det är tydligen ett passande namn. Jag var på en armslängds avstånd, och ändå fortsatte hen att äta, och nu har Smörhalvan fyllt på med nya frön, så nu finns det tillräckligt för dagens måltider.