Med risk för att jag blir verbalt halshuggen, så känner jag att jag måste komma med dagens inlägg. Det handlar om de utländska bärplockare som kommer till Sverige för att tjäna in pemgar för fortsatt överlevnad. Jag har ingenting emot dessa människor. Bären räcker till för alla,  men jag undrar så hur de beter sig i sina egna hemländer? Kastar de tomma konservburkar, papper och plast hur som helst, och lämnar de sin avföring ute i markerna helt öppet? Sverige borde informera om att så ska man inte göra. Har talat med många som är irriterade på sättet att bara lämna sin avföring helt öppet. Det finns hundar som gillar att ligga och rulla sig i sådant, och är inte alls trevligt för hundägarna att ta hem en vovve som stinker av mänsklig avföring. Vi som ofta är ute i skog och mark täcker över sådant med mossa, stenar, osv. Inte alla gör så, men de flesta som jag kommit i kontakt med är av den åsikten.

Nästan varje dag träffar jag på konservburkar och andra förpackningar från andra länder som bara lämnats där de har tömts på sitt innehåll! Många djur skadas då de ska undersöka dessa. Jag blir så ledsen och arg när jag ser "släppen", och skulle jag träffa på någon som gör så, så kommer de att få ta med sig skräpet till någon soptunna i alla fall.

Vägarna är ibland avstängda med bommar eller en kätting. Dessa klipps sönder för att kunna ta sig in, och många gånger är det folk som bor i området som får extra jobb för att laga det trasiga igen. Är det då bara bärplockare som ställer till det - frågar nog vän av ordning? Där svarar jag nej, eftersom det kommer en osynlig svans av andra personer som gör inbrott och stjäl saker och ting, och då får bärplockarna skulden.

Till sist vill jag säga att det finns utländska plockare som sköter sig, men det är "busarnas" framfarter som märks mest.

Att upptäcka nya världar i sällskap med en hundvalp har sina positiva sidor. Det som man tycker är naturligt för oss människor är inte desamma för en liten fyrbent vän. Igår började det blåsa då det klarnade upp, och en av gångerna som jag gick ut med Koljo, så hade vindspelet under brotaket kommit igång. Det var något nytt! Koljo var tvungen att sätta sig och försöka fixera detta nya en lång stund innan han fick nog, och gjorde det han skulle.

Senare på kvällen slog jag på TV:n, och det har Koljo helt missat. Ny sittning och betrakta det som rörs där. Inte gick det att bita fast i något heller.

I dag visade termometern att nattemperaturen vari på bara fem plusgrader, men solen som äntligen visade sig värmde snabbt upp luften. Jag tog med mig vovvarna ut i skogen, en gång på förmiddagen, och den andra på eftermiddagen.

Från första turen:

Där borta är det något spännande...

Från den andra:

Koljo tittar noga på vad Svansen har för sig..

Om jag nu tar ett hopp kommer jag kanske över..

Svansen blev salig över att hitta en nog stor pöl så att han kunde få bada, och Koljo tittar intresserat på.

Plötsligt tog Koljo ett hopp och missbedömde avståndet. Han hamnade i vattnet, och simmade febrilt över till andra sidan pölen. Till och med Svansen lämnade sin boll för att kolla hur Koljo mådde, men det gick bra... Tyvärr hann inte min kamera med Koljos simtur, men det kommer nog fler tillfällen.