Någon har kanske noterat, att i år har de inte sett mig med kameran i högsta hugg efter ett fototillfälle. Jadå, jag var in på området på torsdag föriddag med en leverans till en knallevän, och gick sedaan tillbaka till bilen och for hem igen. Ni undrar nog varför, och jag ska förklara mitt beteende i år. 2017 var det sista gången som Smörhalvan och jag gick omkring och tog foton överallt, vi lyssnade på föreläsningar, besökte utställningar och alla möjliga evenemang. Detta år, 2023, kändes det som sorgen och saknaden hunnit ikapp mig, och lusten att gå ut och ta bilder var helt borta. Jag har ju varit med om den bästa marknaden någonsin, och bilderna från den, och andra bra år, de finns kvar, och de skiljer sig inte nämnvärt från de foton som jag ser av andra fotografer i dag. 

Jag har också tänkt på alla fina människor som vandrat iväg över Regnbågsbron, och några av dem fanns ju på vintermarknaderna i Jokkmokk. För två år sedan, då pandemin härjade, reste vännen Per-Ingvar Lestander just den 4 februari. Han såg ju alltid fram emot denna händelse, och social som han var, trivdes han gott i vimlet. Björn Thunborg var en annan social herre. En som var ordentligt munvig var Nisse Tikka. Hans fru Daggan som ännu finns i vårt liv, fast åldern satt stopp, och soppkoket är ett minne blott. Hon gjorde en himelskt god köttsoppa, som Smörhalvan, jag, och ibland någon av flickorna och alla andra som kom dit, fick avnjuta. Sedan har jag Lars Pirak och Johan Märak!, som alltid hade tid att prata. Många, liksom jag,saknar Vild-Hasse. Han lever ännu visserligen, men hans hälsa sätter stopp för så långa resor som hit till Jokkmokk.

Mest går mina tankar till Smörhalvan som alltid fanns nära mig, och hans far, min  svärfar Gotthard Larsson. Ibland blev det en svängom i Hembygdsgården, och sedan en hel del historier efteråt i bostaden. Lillebror Östen finns också med i minneskavalkaden.

Från barndomsåren kryper minnet fram då jag följde mina föräldrar till Pihls café och Café Nord. Vid Hotell Gästis brukade min far sälja skinn av olika djur, som han fångat  i Saltoluokta där jag vandrade mina första elva år. Då kunde jag få en ballong och en polkagrisstång. Då var den tidens lycka total. Det fanns väldigt många som jag inte nämnt här, och ni som läser detta har säkert egna minnen av folk ni mött under årens vintermarknader.

Så ni ser, att jag har varit med om de bästa marknaderna i mitt liv, och de finns kvar i mitt arkiv i hjärnkontoret.

Kylan under marknadsdagarna har jag dels ägnat mig åt att hålla huset varmt, och dels har jag servat kära gäster från olika håll i länet. Jag känner mig nöjd med mina minnen av några marknader och av den bästa. Mitt avslut den här gången visar hur skräckinjagade björnklor ser ut på nära håll - en av mina arkivbilder, från en marknad förstås, och den andra visar hur bussparkeringen kunde se ut i marknadstider. Var rädda om varandra, så ni får fina minnen att ta fram.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har vi då hunnit in i den sjunde månaden juli, som handlar om skön semester för många, medan andra kämpar vidare. För mig har juli månad blivit en tid då sorg och saknad tagit ett stort kliv närmare mig. Den fjärde, var det precis sex år sedan Smö...

I år så var April månad den bästa - för mig i alla fall. Många kära besök, bländande sol, gnistrande vita vidder som tog mig och kompisen ut på nya färder. Molnformationerna förtjusar på en tur.     Så här såg det ut några minuter senare, då e...

  Gårdagen är förliden, morgondagen har du ej skådat än. I dag hjälper Herren. Så sägs det någonstans, men denna helg har varit förfärlig för mig. I fredags skulle Smörhalvan ha fyllt 66 år, om han fått finnas kvar hos mig, och för sex år sedan bö...

Då har vi slipsarnas dag i dag då det är Fars Dag. För många blir det problem - vad ska vi ge vår far? Så blir det en slips till sist. Undrar hur många i Sverige som får en sådan i dag? Mina tankar över denna dag har kommit och gått hela veckan, oc...

Ibland bir det så att minnen trasslar till det, och går in i varandra på ett förunderligt sätt. Igår, till exempel, så skrev jag om min mors födelsedag, och då svepte barndomens minnen runt mig. Koljo var så klart med i minnets pärlhalsband.Bilden är...