En vän skrev tidigare på Facebook om många fina minnen av en vän som nyss gått över regnbågsbron, och precis så kände jag det då jag åkte buss till Luleå för ett snabbt ärende igår. Jag tittade ut då och då, och kom ihåg vad Smörhalvan sagt om alla planeringsjobb han hade inom skogsbranschen. Där och där och där hade han varit och snitslat och planerat. Nu var dessa områden ganska så kala, bara de trädgrupper som måste lämnas vid varje avverkning, stod kvar. Jag tänkte också på vad jag hade fått lära mig av honom, om just det, att se vad som behöver göras - en planering kort sagt. Visserligen växte jag upp bland skog och fjäll, men jag hade ingen aning om vad alla skogstermer som finns i dag betyder...

Sedan var det alla platser, där vi rastat på någon av alla bilturer som vi gjort, och ett tag tänkte jag, att jag måste åka dit och se hur det ser ut i dag. Då sansade jag mig, och tänkte, att nej! Inga fler sorgsna minnen som skapar fler tårar. Platserna får vila i frid och vila i mitt minne. Med kännedom om andra människors lämna-kvar-skräp-beteenden, så kanske det skulle ske, att jag blir extra ledsen över att förutom mina minnen, få se en massa skräp!

I dag är det ju Valborgsmässoafton, och då brukade vi fara och elda på någon fin plats för oss själva. Det var förstås på säkra ställen, därifrån elden inte skulle sprida sig, och oftast var det på "vår plats" längre bort vid sjön, men även på någon fin plats i skogen. Arkeologerna kommer nog att bli fundersamma när de hittar rester av våra små härdar om några hundra år. I år går det inte alls att ta sig ut på isen. Som bilden ovan, så såg det ut igår, och i dag har vaken vidgat sig ytterligare.

Så till rubriken. Då vi var och storhandlade, så brukade jag alltid köpa flera shampoflaskor till exempel, så det inte tog slut då vi skulle behöva någon. Igår så tog jag fram den sista flaskan av det shampo som Smörhalvan brukade använda, och det kändes minsann. Jag kommer väl ihåg den gången då denna och två andra flaskor fick följa med hem. Det handlade förstås om andra förbrukningsvaror också, och att jag köper flera beror på att vi bor i en by. Det mesta handlar om förutseende, inte bara kila över gatan till affären, och så är det, men nu gällde det ju shampot, så min rubrik kändes given.

Var rädda om varandra!