En del dagar är det som att vrida på en knapp, så jag går igång. I dag var det en sådan, och nu när dagen går mot sitt slut, så började jag att fundera vilken hjälp jag fått. Ingen människa, men för all del, vad en människa någon gång uppfunnit. Den första är ugnen i spisen. Där hamnade en och en halv plåt äppelgodis för torkning.

Nästa gjorde jag alldeles själv - bar ut sängkläder för vädring, och beslutade mig för att anlita tvättmaskinen som jobbade på. Under tiden började jag, eller fortsatte tidigare dagars jobb - jag lastade skottkärran- se där! Ett till hjälpmedel, med ved som jag kastade in i pannrummet. Tre lass, och så ner i källaren för att trava upp dem. Ut igen, och så fortsatte det nästan hela dagen. Ibland hade jag sällskap av Moses, Liljan och Jenny. Jag hade strött ut frön närmare mig, så att de fick vara ifred för kråkorna. Jag såg nog, att de patrullerade högt upp i skyn, men eftersom jag var i farten vågade de sig inte ner för en fröattack.

Lucia kom också för en frukost i lugn och ro, och hon kommer nästan upp i knäet hos mig. Jag hade ite tid med någon kelstund utan fortsatte med veden.

Nästa hjälp inträffade då jag hängde ut tvätten. Då fick solen och vinden hjälpa till att torka, och nu är alla kläder inne, och doftar himmelskt gott.

När jag höll på med veden så pausade jag rätt ofta, och jag hann med ett äta åtta clementiner, och dricka vatten från två flaskor, under hela dagen. Jag stressade inte, utan tog det lugnt, och njöt av vinden och den svalare temperaturen, som nog jagat bort några bissingar. Då det var dags för lunch fastnade min blick på Vuollerimostarna, som sonen kom med i söndags. Förra gången jag fick sådana tyckte jag bäst om Rönnbärsosten, men i dag blev Eldosten favorit. Jag hade ju provsmakat dem tidigare, men nu tog de slut, och det gick snabbt.

Vedtraven bakom väggen började krympa allt mer, och under tiden hann jag bli sugen på en kopp thé. Alldeles strax efter ringde en vän som snart skulle passera, och frågade om hon fick komma in och säga Hej! Självklart fick hon det, så vi fikade och pratade lite om vad som hänt oss båda sedan vi sist satt så där. Hon åkte vidare och jag tog mig an veden igen. Till sist hade jag kört in det sista lasset, men lämnat kvar större klabbar som ännu inte torkat ordentligt.

Sängkläderna åkte in, och bekläddes med rena lakan och kuddöverdrag. Så tog jag in tvätten, och som jag tidigare skrev så var den torr. Middagsdags - då blev det en tallrik Hälsofil, samt några smörgåsar - och så diskade jag bort det som samlats under dagen. Ut med skräp, och in med Koljo, som också fick sin middag. Efter alla funderingar, så tror jag att det blir en tidig kväll, och i morgon ska jag alls inte göra något. Kanske sitta och titta på duvorna, ekorrarna och småfåglarna. Känner mig nöjd med min dag, och smakade på äppelgodisarna som också är undanlagda. Tidigare i veckan fick jag några veckotidningar, så en bra tanke är att lägga mig med en sådan, så får vi se om John dyker upp så småningom. Hittar jag något spännande, så får han vänta tills jag läst färdigt just det avsnittet. När jag summerar dagen och alla "hjälpare", så blev de en hel del - från ugnen till tidningsproducenterna.

Ha nu en god natt och var rädda om varandra!