Nu svämmas nätet över av Alla Hjärtans Hälsningar till när och fjärran. För min del fick jag i dag på morgonen en hälsning från Smörhalvan, och det gick till så här: Varje morgon när jag stigit upp och satt mig ner för att lyssna på nyheter och väder i radion, så tar jag fram ett korsord. Så gjorde jag i morse, och när jag bläddrade fram en sida som jag gillar att lösa bland de första - då fastnade mina ögon på en ruta där frågan gällde var jag kan hitta de "langerhanska öarna". Det visste jag på en gång och de finns ju i bukspottskörteln. Där började cancern sin attack mot Smörhalvan, och då förstod jag att jag fått en hälsning från ett fjärran, okänt land. De kanske enades, Smörhalvan och min lillebror och valde denna väg för kontakt. 

Bilden ovan är från en hjärtlig tårta som jag gjorde till Smörhalvan 2014, och då var vi väldigt långt från en aning om vad som skulle ske. Aldrig mer ska jag göra en sådan tårta till honom, och minnena gör fortfarande ont i min hjärterot. För att skingra tankarna, så gick jag ut för att skotta ihop snöhögar till ängeln med traktorn, och när jag kom in kokade jag fyra kg hjortronsylt. Jag tog upp bären från frysen igår, så i dag var de lämpligt tinade för kokning. Då rann tårarna igen. Alla plockarturer med anhöriga som finns i Regnbågslandet kom fram, och så förstås de gånger som jag och Smörhalvan var ute i dessa ärenden. Sedan jag blev ensam har jag också varit ute med mer eller mindre lyckat resultat. Det är en stor lycka att jag har en vän i grannbyn Vajmat som förser mig med bär. Tack ännu en gång.

Till er som läser detta vill jag säga: Ha nu en bra Alla Hjärtans Dag, och inte bara i dag utan alla livets dagar.