Ännu en tung dag är till ända. Jag var med och tog farväl av min barndoms lekkamrat, och begravningsgudstjänsten hölls i Jokkmokks kyrka. Det blev tufft för mig. Då kyrkklockorna började ringa så var jag tillbaka till den dag då min älskade Smörhalva begravdes. Solljuset föll in genom fönstren precis som den dagen innan regnet kom.Jag såg på altartavlan, och bilden av vårt bröllop steg fram - den lyckliga dagen i maj 1989.  Det var samma präst den här gången också, och det medverkade till en dov, skärande smärta inom mig. Så länge som psalmer och ord växlade gick det något så när bra, men den stora paniken grep tag i mig då många fler kom fram för att beklaga min sorg. Kramar och frågor fick mig helt ur balans, och det var bra att jag fick åka ner till kyrkogården med omtänksamma människor. Där var det så dags för de sista orden vid barndomsvännens öppna grav - jag sade dem på samiska, vårt modersmål: Sov i ro, min Salto-kamrat. Den sorgliga akten avslutades med psalmen "Härlig är jorden", som också sjöngs vid Smörhalvans bår, och en av de psalmer som han älskade mest. Det gjorde så ont, fruktansvärt ont, som ingen som inte har varit med om någon  liknande händelse kan föreställa sig, och det blev alldles för mycket för mig. Tack ändå, för att jag fick vara med och dela denna dag....

När jag då kom hem, så fick jag besök av kära vänner från byn och från Stockholm. Det lindrade en hel del eftersom samtalen hölls på en annan nivå, och vi talade bland annat om kommande aktiviteter, som jag får se fram emot...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har vi då hunnit in i den sjunde månaden juli, som handlar om skön semester för många, medan andra kämpar vidare. För mig har juli månad blivit en tid då sorg och saknad tagit ett stort kliv närmare mig. Den fjärde, var det precis sex år sedan Smö...

I år så var April månad den bästa - för mig i alla fall. Många kära besök, bländande sol, gnistrande vita vidder som tog mig och kompisen ut på nya färder. Molnformationerna förtjusar på en tur.     Så här såg det ut några minuter senare, då e...

  Gårdagen är förliden, morgondagen har du ej skådat än. I dag hjälper Herren. Så sägs det någonstans, men denna helg har varit förfärlig för mig. I fredags skulle Smörhalvan ha fyllt 66 år, om han fått finnas kvar hos mig, och för sex år sedan bö...

Någon har kanske noterat, att i år har de inte sett mig med kameran i högsta hugg efter ett fototillfälle. Jadå, jag var in på området på torsdag föriddag med en leverans till en knallevän, och gick sedaan tillbaka till bilen och for hem igen. Ni und...

Då har vi slipsarnas dag i dag då det är Fars Dag. För många blir det problem - vad ska vi ge vår far? Så blir det en slips till sist. Undrar hur många i Sverige som får en sådan i dag? Mina tankar över denna dag har kommit och gått hela veckan, oc...