Direktlänk till inlägg 26 augusti 2017

Höstmarknad 2017

Av Maj-Britt - 26 augusti 2017 18:29

Nog känns det att det är höst - i alla fall här uppe i norr. I dag kom det bara några regnstänk, men istället tog vinden kommandot. Mitt minne gled iväg några veckor bak i tiden då jag fick besök av en ung mor härifrån byn. Hon hade med sig sin lilla bedårande dotter som plockat blommor till mig, och än i dag kan jag titta på en av dem. Det är otroligt vilken styrka det finns i en blomma, som givits av kärlek och glädje. Jag blev verkligen glad då, och tänker på den lilla barnahanden som överräckte gåvan till mig. Så här ser den som är kvar ut nu.

 

Jag körde iväg till Jokkmokk, och Svansen, Koljo och Kito, fick hålla ställningarna här hemma. Först var jag och hämtade upp "farmor Daggan", och vi åkte ner till Restaurang Notudden på ett sista besök innan de stänger för säsongen. Hormoz och Feresteh var glada över att träffa en god vän som de inte sett på länge. Det var ju Daggan och hennes man Nisse som sålde affären i Jokkmokk, som senare blev restaurang Opera. Många minnen steg upp och efter maten pratade vi länge om det som var.  22 år har Hormoz varit i Jokkmokk med sin familj med kortare mellanspel i Luleå. Innan vi åkte tillbaka till Jokkmokk så tog jag en bild av dessa två vänner. Feresteh var upptagen av beställningar, så hon hann inte vara med på fotot.

 

Efter jag följt Daggan upp för trapporna till hennes lägenhet, så gick jag och tittade på marknaden. Jag lade märke till att en del bekanta inte låtsades se mig! Kanske de inte vet vad de ska säga, eller så vågar de inte komma fram till mig. Några gjorde det, och jag fick behärska mig för att inte falla i gråt, men det gick ganska bra ändå. 


När jag handlat det jag skulle, så märkte jag att mina påsar blev tunga att bära, och då minns jag förra året då Smörhalvan hade en liten ryggsäck, som han stoppade det mesta i, så vi slapp bära allt i händerna. Visst hade jag kunnat ta med mig en, men den tanken dök aldrig upp innan jag for hemifrån. Jag saknade Smörhalvan och mitt hjärta blev så tungt att det blev som en extra börda att bära. Nu var det inte stora mängder som jag handlade, men jobbigt ändå, och kändes som om jag skulle ha behövt en till omgång av händer. Som vanligt blev det fryspåsar, och den här gången blev det också flera förpackningar brödpåsar till kommande limpbak.


Den försäljaren hade också rullar till vac-påsar, så dem köpte jag eftersom jag har påmint vännen Micke, att jag behöver älgtestiklar till en ny kulinarisk  maträtt. Då ska man lägga dessa i en vac-påse för vidare behandling. Detta fick jag se förra året då en deltagare i Sveriges Mästerkock, tillagade tjurtestiklar, och nu måste jag prova. Smörhalvan var med i diskussionerna och var så intresserad och taggad över att få provsmaka detta, men nu blir det ju inte så, men han kommer att finnas med i mitt hjärta och i mina tankar då det blir aktuellt med tillagningen.


Det blev inte att fotografera något under min korta marknadsvandring, men jag tog denna bild hemma då jag packat upp mina "fynd". Döttrarna har sina namnmuggar sedan tidigare, men nu hade jag tid att fixa en till sonen och så en till varje mågpärla. Känner att det blev som en form av fjäsk för herrarna, men det är de värda. Det är bara en liten bit av tack som jag kan ge för all hjälp som jag får från dem. 

 

Hoppas nu att kaffe och thé kommer att smaka extra gott när dessa muggar används.

Smörhalvan och jag, hade flera olika "egna" muggar utan namn som vi använde till det ena och det andra. Vi visste precis vilken mugg som skulle tas fram beroende på vad som skulle i dem. Då jag ser på dem när jag öppnar dörren till köksskåpet så värker det till i hjärtat, och jag minns varje ord han sade, och i vilket sammanhang. Den använde han till det och den till det och den till det och den till det... Till kaffet hade han däremot en liten större kopp med fat, som jag nu plastat in och ställt framför hans foto i köket.  Den koppen var han speciellt förtjust i, och nu efteråt har jag kommit på att det kanske var så, att han tänkte på den tid som han var frisk och vandrade obehindrat i skog och mark på sitt jobb.


Jag avslutade min vandring med att köpa en liten påse godis, som jag nu inte tycker att de smakar som marknadsgotterna brukar göra. Det kanske beror på att Smörhalvan inte är med mig nu och delar, och det gör han aldrig mer....

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maj-Britt - Fredag 11 okt 11:46

  Måndagen började med att grävningen för en ny avloppsanläggning startade.   Det blev en ny publikmagnet i byn. Några kom och tittade, och jag hade liksaom första parkett från sovrumsfönstret.     Igår for jag ut med Koljo som intress...

Av Maj-Britt - Måndag 7 okt 11:22


  7 oktober Nu har jag gått runt i sorg och saknad under två år. I dag är det precis två år sedan vi gravsatte urnan med min Smörhalva, och inget känns lättare, fast många säger att "det går över". När man också får problem som ska lösas får jag...

Av Maj-Britt - Söndag 8 sept 09:30


  Igår var jag på begravningen av byns äldsta kvinna som blev 100 år i december 2018. Hon bar samma namn som min älskade mor - Anna. Så här i lingontider minns jag ett tillfälle då jag skulle åka och plocka lingon. (Den här händelsen ligger långt ...

Av Maj-Britt - Lördag 31 aug 10:35

  Så är det dags för augusti månads sista dag - en dag då hösten knackar på. Det är höstmarknad i Jokkmokk i dag. Den började igår, och då gorde jag en snabbvisit av marknadsområdet, innan jag raskt vände om hem igen. Som jag förut har skrivit om,...

Av Maj-Britt - Måndag 29 juli 22:13

  I dag var det nästan som vanligt. Tempereturen var 6,8 plusgrader, så vi gjorde oss klara för en efterlängtad promenad. Motionen har skötts på annat sätt under de varma dagar som passerat. Vattnets värme fick dimman att stiga uppåt, och det var ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se