Direktlänk till inlägg 24 augusti 2017

Där rosor aldrig dör....

Av Maj-Britt - 24 augusti 2017 18:17

 

i dag öppnar jag mitt inlägg med en bild från förra året då vi körde från Messaure mot Gällivare. Som tidigare så blev jag fascinerad av Rallarrosorna vid Sotaure, och när jag nu ser på samma sorts blommor som växer i backen ner mot sjön, så minns jag då jag plockade av dem för att göra dricka. Smörhalvan var imponerad över att det kunde bli så gott, så jag plockade fler blommor och satte i frysen för kommande behov. I år har jag inte försett mig med en enda blomma, när jag nu inte har någon att dela drycken med. Jag kom osökt att tänka på ett par textrader: Där skall rosor aldrig falna, ingen frostnatt dem förstör. Till en stad jag är på vandring - dit där rosor aldrig dör...


Åter kommer tårarna - varför blev det så här, och jag är inte stark - jag orkar inte vad som helst vad folk än tror. Jag gör så gott jag kan, och det får bli som det blir. I dag har jag förresten gjort något, som det är väldigt längesedan jag ägnade mig åt detta - jag har skrattat! Träffade på en god vän som lossade skrattet som suttit fängslat i flera månader. Först fick jag dåligt samvete över att jag gjorde det, men så hörde jag Smörhalvans röst inom mig, som uppmuntrade mig att fortsätta. "Var lite tokig, som du brukar vara ibland". Så tyckte jag att han sade till mig, och det dåliga samvetet försvann. Det gick ganska bra tills jag kom hem. Säckarna med hundmat får vara i bilen tills det blir uppehållsväder, för nu öser regnat ner. Jag har ingen Smörhalva som lyfter ut säckarna ur bilen och bär dem i källaren. Det går som det går, och säckarna hamnar där efter stort besvär, men så kommer tankarna igen och sätter igång tåreflödet - Aldrig mer....

 
ANNONS
 
Birgitta

Birgitta

25 augusti 2017 06:37

Sorgen är så stor. Men skratta kan man göra i det lilla. Det gläder mig att skrattet lockats fram. Dina hundar behöver nog också ditt skrattt. Visst busar de också ibland?
Som en solglimt mit i ovädret kan skrattet bli. Saknaden blir inte mindre men kanske blir livet en glimt lättare. Skickar ljus

http://birgitta.catullus.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maj-Britt - Fredag 11 okt 11:46

  Måndagen började med att grävningen för en ny avloppsanläggning startade.   Det blev en ny publikmagnet i byn. Några kom och tittade, och jag hade liksaom första parkett från sovrumsfönstret.     Igår for jag ut med Koljo som intress...

Av Maj-Britt - Måndag 7 okt 11:22


  7 oktober Nu har jag gått runt i sorg och saknad under två år. I dag är det precis två år sedan vi gravsatte urnan med min Smörhalva, och inget känns lättare, fast många säger att "det går över". När man också får problem som ska lösas får jag...

Av Maj-Britt - Söndag 8 sept 09:30


  Igår var jag på begravningen av byns äldsta kvinna som blev 100 år i december 2018. Hon bar samma namn som min älskade mor - Anna. Så här i lingontider minns jag ett tillfälle då jag skulle åka och plocka lingon. (Den här händelsen ligger långt ...

Av Maj-Britt - Lördag 31 aug 10:35

  Så är det dags för augusti månads sista dag - en dag då hösten knackar på. Det är höstmarknad i Jokkmokk i dag. Den började igår, och då gorde jag en snabbvisit av marknadsområdet, innan jag raskt vände om hem igen. Som jag förut har skrivit om,...

Av Maj-Britt - Måndag 29 juli 22:13

  I dag var det nästan som vanligt. Tempereturen var 6,8 plusgrader, så vi gjorde oss klara för en efterlängtad promenad. Motionen har skötts på annat sätt under de varma dagar som passerat. Vattnets värme fick dimman att stiga uppåt, och det var ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se