Direktlänk till inlägg 24 augusti 2017

Där rosor aldrig dör....

Av Maj-Britt - 24 augusti 2017 18:17

 

i dag öppnar jag mitt inlägg med en bild från förra året då vi körde från Messaure mot Gällivare. Som tidigare så blev jag fascinerad av Rallarrosorna vid Sotaure, och när jag nu ser på samma sorts blommor som växer i backen ner mot sjön, så minns jag då jag plockade av dem för att göra dricka. Smörhalvan var imponerad över att det kunde bli så gott, så jag plockade fler blommor och satte i frysen för kommande behov. I år har jag inte försett mig med en enda blomma, när jag nu inte har någon att dela drycken med. Jag kom osökt att tänka på ett par textrader: Där skall rosor aldrig falna, ingen frostnatt dem förstör. Till en stad jag är på vandring - dit där rosor aldrig dör...


Åter kommer tårarna - varför blev det så här, och jag är inte stark - jag orkar inte vad som helst vad folk än tror. Jag gör så gott jag kan, och det får bli som det blir. I dag har jag förresten gjort något, som det är väldigt längesedan jag ägnade mig åt detta - jag har skrattat! Träffade på en god vän som lossade skrattet som suttit fängslat i flera månader. Först fick jag dåligt samvete över att jag gjorde det, men så hörde jag Smörhalvans röst inom mig, som uppmuntrade mig att fortsätta. "Var lite tokig, som du brukar vara ibland". Så tyckte jag att han sade till mig, och det dåliga samvetet försvann. Det gick ganska bra tills jag kom hem. Säckarna med hundmat får vara i bilen tills det blir uppehållsväder, för nu öser regnat ner. Jag har ingen Smörhalva som lyfter ut säckarna ur bilen och bär dem i källaren. Det går som det går, och säckarna hamnar där efter stort besvär, men så kommer tankarna igen och sätter igång tåreflödet - Aldrig mer....

 
ANNONS
 
Birgitta

Birgitta

25 augusti 2017 06:37

Sorgen är så stor. Men skratta kan man göra i det lilla. Det gläder mig att skrattet lockats fram. Dina hundar behöver nog också ditt skrattt. Visst busar de också ibland?
Som en solglimt mit i ovädret kan skrattet bli. Saknaden blir inte mindre men kanske blir livet en glimt lättare. Skickar ljus

http://birgitta.catullus.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maj-Britt - Måndag 13 maj 14:52


  Den här bilden tog jag i maj månad år 2016. Det var det gången som Smörhalvan började sitt jobb i kyrkans tjänst i Jokkmokks Församling i samma månad. När jag visade honom denna bild så frågade han vad den egentligen betydde. Vi såg båda två att...

Av Maj-Britt - Tisdag 30 april 10:18


  En vän skrev tidigare på Facebook om många fina minnen av en vän som nyss gått över regnbågsbron, och precis så kände jag det då jag åkte buss till Luleå för ett snabbt ärende igår. Jag tittade ut då och då, och kom ihåg vad Smörhalvan sagt om a...

Av Maj-Britt - Lördag 13 april 10:32

  I dag for jag ut tidigare eftersom det inte hade varit minusgrader under natten, men det hade ändå stabiliserat skoterspåret. Min kompis var inte riktigt i form efter gårdagens tur i solen, men hur det var så kom vi iväg, och ingen annan syntes ...

Av Maj-Britt - Fredag 29 mars 22:00


  Stegen, en äldre bild från mitt arkiv, som jag kallat "Stairway to heaven" - en sådan önskar jag i dag att det fanns, så man kunde gå dit på ett besök. För 54 år sedan just denna dag, föddes mitt första barn, en dotter, som reste iväg ett par må...

Av Maj-Britt - Måndag 18 mars 12:42


  Den här bilden visar en sekvens när man åker längs med Appoälven. Smörhalvan gjorde det här skoterspåret som jag använde flitigt. Nu finns det inte mer, och något nytt blir knappast gjort just där.   Jag ser många, många bilder på Faebook, o...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se