Alla inlägg den 31 juli 2017

Av Maj-Britt - 31 juli 2017 07:06

 

När dessa mina solstrålar åkte hem igår blev allt så tyst. Till och med hundarna sov, och det var jobbigt för dem att hålla koll på alla människor i olika storlekar, och hinna se på allt vad de gjorde. Dessutom hade de ju besök av en gammmal kompis, så ibland blev det lekar. Kito försökte få igång Dizel då och då, men han orkade inte riktigt med den energfyllda Kito.

 


Så vad gör jag i dag, och hur går mina tankar? Det blir förståa att städa vidare, och plocka ihop det som ska slängas. Tvättmaskinen är klar med sitt första pass, och nästa är på gång. Har städat bort några högar av mina samlade papper, som inte är nödvändiga att spara, så nu hittade jag plötsligt den där lappen med telefonnumret jag sökt osv.


Jag vänder tillbaka till lördagen, och tankarna snurrar vidare. Tack Åsa för att du kom till jordfästningen. Det visar på vilken storsint människa du är, och jag kände verkligen att du och jag blev som en sörjande flamma i stunden.

Alla tack går också till Hälsocentralen med den fina personalen på OBS-avdelningen i Jokkmokk, till Gällivare sjukhus avd 4 kirurgen, till Sunderby sjukhus - och där vill jag också speciellt tacka apotekspersonalen för den extra vänlighet som jag fick ta del av där, till alla chaufförer som jobbar åt Sjukresor, till alla er som ringt hit, som besökt oss, som kommit med presenter, som skickat styrkekramar, kärlek och ljus via sociala medier, till grannar och bybor som hjälpt mig med det ena och det andra, till Åsa på Jokkmokks Blomsterhandel för ditt ovärderliga engagemang efter Smörhalvans bortgång.

Ännu en gång vill jag också tacka er alla igen, som tog er tid i den vackra sommardagen, att vara närvarande i kyrkan i lördags. Ett stort tack går också till Smörhalvans arbetskamrater som bar in och ut kistan med min käre. Det var nog inte lätt att göra det med tanke på hur många gånger han själv varit med och burit kistor.


Sist, men absolut inte minst riktar jag kärlekens varma tack till alla barnen och barnbarnen. Någon utomstående kanske tycker att det är självklart att ställa upp, men jag har sett motsatsen, så därför är jag så innerligt glad för det stöd jag fått och får, av mina allra närmaste. Lillebror Östen får naturligtvis ett stort tack för hjälpen vid Smörhalvans påklädning till hans sista mc-tur.


Jag avslutar detta med en dikt som jag skrev, efter en annan begravning, då Dottern Gullfia var liten. Då sade hon något som blev till detta och jag har kallat dikten för Barnatankar:

När man dör

grävs man först ner i jorden

sen kommer man till Gud

och han har hästar

med vingar på

så att man kan flyga

och hälsa på alla man känner


ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se