Alla inlägg den 30 juli 2017

Av Maj-Britt - 30 juli 2017 17:20

Igår fick vi ta avsked av min älskade Smörhalva, och nästa gånga jag ser honom är han i en urna - kremerad för gravsättning. Akten började med att vännen Erika sjöng vår absoluta favoritlåt: You raise me up. Jag brast i gråt när jag hörde den fina sången, men så tittade jag på fotot som jag lagt ut i begravningsprogrammet. Smörhalvan log mot mig, och jag tyckte att han sade att han fanns där bakom mig och gav mig styrka: I am strong when I am on your shoulders....Avslutningen var också en favorit, instrumental den här gången: Som en bro över mörka vatten....

Bilden har yngsta dottern tagit och kistans dekoration var från skogen här omkring, enris, björklöv, prästkragar och så hans älsklingsblommor_ blåklockor...

 

Han har burit mig som en bro genom alla svårigheter som livet gett mig, och jag hoppas innerligt att han ska komma mig till mötes på den stora regnbågsbron då min tid här på jorden är slut....


Vi hade en fin minnesstund, vi som stod honom närmast, och barn och barnbarn bidrog till en ljus stämning trota att himlen släppte ner alla tårar som fanns där ovan. Det känns så skönt på sätt och vis då min duktiga familj fixar och grejar med allt som de kan, och jag har inte varit sen att be om det ena och det andra. Sedan finns ju den massiva vänkretsen med all sin hjälpsamhet, men jag ska i alla fall försöka att göra det jag kan. I dag har jag bara städat undan en hel del efter helgens kärkomna besök, och nu kan jag låta resten vila tills jag tar nya tag. Smörhalvan har aldrig hetsat mig att göra det och det, utan hans klassiska replik många gånger var: Vi hinner.....så jag gör det den här gången också.


Jag vill också passa på att tacka er alla som var med vid avskedet i kyrkan, och som delat min sorg på andra sätt. Tyvärr hann jag inte prata med alla, och det hade jag nog inte heller klarat av. För varje kram jag fick blev smärtan djupare och djupare. Det är svårt att prata när hjärtat sväller av sorg.


Telegrammen gör nog en hel del inom cancerforskningen får jag hoppas. Kanske någon överlever en dag extra på grund av nya mediciner. Gåvor hade också lämnats till flera olika organisationer, och de gör nog nytta varthän de än kommer.

Avslutningsvis vill jag ännu en gång säga att: Var rädda om varandra, och säg att ni älskar era nära och kära. Kom ihåg att: Störst är kärleken.



ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se