I dag har personal från Gällivare sjukhus - palliativa enheten samt från Jokkmokk - hemsjukvården, besökt oss. Det var mycket information om vad vi kan få hjälp med, och detta välsmorda maskineri hade jag ju ingen aning om att det fanns. Vi kunde också få ställa frågor angående denna sjukdom och dess följder, men jag hade bara några. Senare kan vi återkomma om det är något vi undrar över. Dottern/sjuksköterskan Gullhöna är också till stor hjälp, och det känns så skönt att hon nu finns nära oss den här första tiden, och då speciellt efter torsdagen då Smörhalvan fått sin första cellgiftsbehandling. Vi vet ju ännu inte hur det blir, och ni som följer min blogg får veta det senare.

Som vanligt under den senaste tiden har många ringt och undrat, och visst är det bra, att jag kan berätta om hur det står till med min käre Smörhalva. Han vill ju att alla ska få veta hur han mår, även om jag får ta emot telefonsamtal större delen av dagen. Nu måste jag ju också svara i hans mobil, eftersom han har så svårt med talet ännu. Ett samtal genererade i en fantastisk gåva, som jag hemlighåller för givarnas skull. Istället för blommor, sade de, och det är så vackert tänkt och handlat. En blombukett vissnar fort även om den är vacker. Jag måste nog skriva ner allt som vi fått, så vi har ett bevis på att det finns änglar. Man glömmer så lätt då annat dyker upp. Vackra tankar, hjärtan samt styrkekramar är inte heller att förakta, för då vet jag att där ute i cyberrymden finns människor som önskar oss allt gott.

 

Lennart Albinsson

4 juli 2017 00:26

Jag delar din oro för framtiden och hoppas att det kommer en tid när du har en pigg och kry livskamrat vid din sida igen. Jag känner att du har styrkan att klara detta.

Lennart A

Maj-Britt

5 juli 2017 03:46

Det blev ju inte så. Strax efter du skrev din kommentar, så lämnade han oss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har vi då hunnit in i den sjunde månaden juli, som handlar om skön semester för många, medan andra kämpar vidare. För mig har juli månad blivit en tid då sorg och saknad tagit ett stort kliv närmare mig. Den fjärde, var det precis sex år sedan Smö...

I år så var April månad den bästa - för mig i alla fall. Många kära besök, bländande sol, gnistrande vita vidder som tog mig och kompisen ut på nya färder. Molnformationerna förtjusar på en tur.     Så här såg det ut några minuter senare, då e...

  Gårdagen är förliden, morgondagen har du ej skådat än. I dag hjälper Herren. Så sägs det någonstans, men denna helg har varit förfärlig för mig. I fredags skulle Smörhalvan ha fyllt 66 år, om han fått finnas kvar hos mig, och för sex år sedan bö...

Någon har kanske noterat, att i år har de inte sett mig med kameran i högsta hugg efter ett fototillfälle. Jadå, jag var in på området på torsdag föriddag med en leverans till en knallevän, och gick sedaan tillbaka till bilen och for hem igen. Ni und...

Då har vi slipsarnas dag i dag då det är Fars Dag. För många blir det problem - vad ska vi ge vår far? Så blir det en slips till sist. Undrar hur många i Sverige som får en sådan i dag? Mina tankar över denna dag har kommit och gått hela veckan, oc...